Tack & Förlåt

upload.jpg

Kan man verkligen skämta om cancer? Det kortaste svaret är nog: "Ja, tyvärr och tack och lov!" 

Alla människor som någon gång upplevt någon sorgligt/läskigt, hur stort eller litet det än är, märker ganska fort att om man kan se det roliga i stunden gör situvationen lite lättare...

 

Att drabbas av cancer eller inte överleva den, kanske är svårt att förstå att det kan skämtas om. Men tro mig det går även om det bör unvikas om man inte själv vart/är där.  Ett darrigt skratt eller en dum kommentar kan ges av någon som precis utsätts för en obekväm fråga.  En annan skrattar efter ett storbråk eller en gråtfest.

I mitt fall som har kämpa för mitt liv, överlevt och sen haft det så svårt att kunna leva sen igen, ser det som verklig komik! Så klart är inte alla skratt baserade på sorg, men många är och det är ju på gott och ont. Kanske mest gott? För min del i alla fall!

upload.jpg
upload.jpg
    "Förlåt men jag har haft cancer!"     Denna mening,   som har blivit som ett av mina signum,  väc   ker alla möjliga frågor, uppröranden och fördomar hos människor! Det första en människa oftast gör är att tolka det som de ser,   i detta fall, min utsida   och dömer mig på alla möjliga sätt. Vad man säger, hur man ser ut och hur man för sig.  De vet inte varför, många tror jag tar för givet att det är negativt.  (Jag ser de tendenserna hos oss alla tyvärr)  Fast när de väntar lite, lyssnar och lär så förstår dem alltid!  (Vad jag tror i alla fall.)  Men så är det ju med allt som sägs i livet, många som hör det de vill och hittar på allt möjligt om det som de ser!          

 "Förlåt men jag har haft cancer!"

Denna mening, som har blivit som ett av mina signum, väcker alla möjliga frågor, uppröranden och fördomar hos människor! Det första en människa oftast gör är att tolka det som de ser, i detta fall, min utsida och dömer mig på alla möjliga sätt. Vad man säger, hur man ser ut och hur man för sig.  De vet inte varför, många tror jag tar för givet att det är negativt. (Jag ser de tendenserna hos oss alla tyvärr) Fast när de väntar lite, lyssnar och lär så förstår dem alltid! (Vad jag tror i alla fall.) Men så är det ju med allt som sägs i livet, många som hör det de vill och hittar på allt möjligt om det som de ser!

   

"Tack & förlåt"

Jag får allt mer höra "Säg inte förlåt".

De som protesterar mot mig säger det så klart i kärlek och välmening. Men det de tar mitt förlåt som, är att de tror att jag drar ner mig själv eller att jag inte står för det jag nyss har sagt. Att det inte var meningen att säga det jag nyss sa. Men ursäkten kommer istället för att jag skulle ge en lång förklaring. Det kan ju vara så att du inte klarar av sanningen jag så desperat vill ha sagt. Förlåt för att jag säger vad jag tycker" eller "Förlåt för att jag är skadad" Jag syftar faktiskt inte på min förvarvade hjärnskada i detta fall. Jag ber om ursäkt att jag beter mig på sätt jag inte kan ändra eller som jag inte vill ändra! Vem vill vara skadad? Det bara är så.

Bilderna är ifrån filmserien "hopp om livet" som hade premiär på Bio Rio i Stockholm förra fredagen. Filemserien kommer publiseras offentligt senare i höst. Vad jag vet...

upload.png
upload.png

Responsen har varit heeeelt galen!

Slutligen vill jag bara berrätta om, ifall ni har missat en av Barncancerfondens bästa kampanjer "Om jag var socialminister" ? (Kolla min eller deras Facebook.) Vi har fått så fina responser, ifrån alla olika håll. Personligen har tidingar, radio och till och med från socialministern i egen högperson skrivit till mig/oss. FORTSÄTT FÖLJA VÅR RESA OCH VISION!

 

Tack för denna gång, vi ses snart igen! 

// Isak Thern    

 

  

 
Isak ThernComment