20 frågor och svar om cancer

Om du drabbats av cancer förstår vi om du har många frågor och funderingar. Här har vi samlat tjugo frågor och svar om cancer. Längst ner finns också förslag på var du kan vända dig om du har fler frågor. 

Vad är cancer?

Cancer är ett samlingsnamn för ungefär 200 olika sjukdomar. Det är ganska många olika typer av cancer, men de har alla någonting gemensamt. Och det är att celler i kroppen börjat dela på sig och kan sprida sig okontrollerat. 

Du har kanske hört ordet tumör? Den kan vara både god och elak. Det brukar pratas om godartad eller elakartad. En tumör kan vara godartad (benign) eller elakartad (malign). En cancertumör är alltid elakartad.  

Vem kan få cancer och hur vanligt är det?

Alla kan få cancer. Även barn. Här i Sverige får ungefär 300 barn cancer varje år. Bland vuxna är det nästan 60 000 per år.

Kan jag bli frisk från cancer?

Ja du kan bli frisk från cancer, faktum är att de flesta barn som insjuknar blir friska. Fyra av fem barn som får cancer blir friska. Desto tidigare cancern upptäcks desto bättre är det. Det forskas mycket inom cancerområdet. Det och nya behandlingsmetoder ökar hela tiden chanserna till att bli frisk. 

Hur kan en undvika att få cancer?

Tyvärr kan ingen helt skydda sig från att få cancer. Ingen vet exakt varför cellerna skadas och växer okontrollerat. Men du kan minska risken att få cancer genom att leva sunt, det vill säga att inte röka, äta hälsosamt och motionera. Du kan bli sjuk i alla fall, men då har du ju gjort vad du kunnat. Det gäller inte barncancer som ju inte är livsstilsberoende. 

Är cancer ärftligt?

Vad vi vet idag så har cancer oftast inte ärftliga orsaker. Forskare tror att cirka 5–10 procent av alla cancerfall har en ärftlig orsak. Det gäller cancer generellt, barncancer har lägre siffror. Det finns något som kallas för ärftlighetsmottagning. Dit kan du gå om du till exempel har många släktingar som fått samma cancerform och du känner dig orolig. Om det skulle visa sig att du har sådana gener som ökar risken för att få cancer så kan du få förebyggande behandling.

Det finns bara enstaka barncancerformer som är ärftliga. En som kan vara ärftlig är en ögontumör som heter retinoblastom. Där vet vi att den som drabbas saknar en skyddande gen och utan den genen utvecklas en tumör. 

Gör cancer ont?

Precis i början av en cancersjukdom har en oftast inte ont, dock kan en få det i ett senare skede. Ingen ska behöva ha ont och det finns många olika sätt att få hjälp mot smärta. 

Smittar cancer?

Nej! Det finns ingen form av cancer som smittar. Att smitta någon med cancer är lika osannolikt som att en person med ett brutet ben skulle kunna smitta någon så att den också får ett brutet ben. 

Vilken cancerform är vanligast bland barn och ungdomar?

Olika typer av cancer drabbar barn och ungdomar i olika åldrar. Hjärntumörer förekommer exempelvis i alla åldrar, medan njurtumörer och neuroblastom (en typ av tumör som förekommer i nervvävnad invid ryggraden) är mer vanliga i småbarnsåldern. Leukemierna är allra vanligast och står för cirka 30 procent av all barncancer. Det brukar oftast drabba barn i fyraårsåldern. Efter det blir det mer och mer sällsynt. 

I tonåren blir bentumörer vanligare och det pratas om att det är typiska tonårscancersjukdomar. I alla åldrar förekommer hjärntumörer som står för cirka 28 procent av all barncancer. 

Var i Sverige behandlas barn och unga med cancer?

Det finns sex barnonkologiska centrum i Sverige. De ligger i Göteborg, Stockholm, Linköping, Lund, Umeå och Uppsala. Där görs ofta den största delen av utredningen för att ställa diagnos och ta fram en behandlingsplan. 

Hur kommer det sig att så många cancersjuka barn blir friska?

Fyra av fem barn som drabbas av cancer blir friska efter behandling. Det beror på att tumörceller hos barn för det mesta delar sig mycket oftare än tumörceller hos vuxna. Oftast behandlas barncancer med något som heter cytostatika, ibland kallat cellgifter. Cytostatikabehandlingen blir faktiskt effektivare om tumörcellerna delar på sig ofta. Det går att ge barn och unga en kraftigare dos cytostatika, de klarar nämligen det bättre än vuxna. Det beror på att barn i övrigt har friskare kroppar än vuxna. 

Hur behandlas cancer på barn och unga?

De främsta behandlingsmetoderna och som ofta kombineras är cytostatika, operation och strålning.  

Måste jag tappa håret?

Att tappa håret under sin behandling är vanligt. Men, håret växer ut så fort behandlingen avslutas! Det kan vara jobbigt att tappa håret men många använder peruker, kepsar eller sjalar under sin behandlingstid. Det är inte heller alla som tappar håret, det beror på vad du får för behandling. 

Vad är cytostatika?

Cytostatika är något som ges för att försöka stoppa eller bromsa sjukdomsförloppet. Du har kanske hört ordet cellgifter? Det är vad cytostatika i folkmun kallas. Cytostatika angriper cancercellerna i kroppen och dödar dem.  

Vilka biverkningar ger cytostatika?

En nackdel med cytostatika är att den inte kan skilja på vanliga celler och celler som är sjuka. Det kan göra att cytostatika skadar friska celler. Det kan medföra biverkningar som att patienten tappar håret, får mag- och tarmbesvär eller låga blodvärden. Det finns också risk för minnes och koncentrationssvårigheter – och de kan sitta i länge efter avslutad behandling. Men cellerna återhämtar sig ofta så fort en slutat med behandlingen. Om du är under behandling så prata med din läkare om hur du mår så kan du få hjälp med eventuella besvär. 

Om jag tappar håret, kommer det tillbaka?

Ja, om du tappar håret kommer det tillbaka när behandlingen avslutas. Det händer att patienter som haft ljust hår får mörkare hår när det växer ut. Det händer även att hår som tidigare varit rakt blir lite lockigt men det försvinner ofta med tiden.  

Hur ges cytostatika?

Det ges ofta direkt i blodet genom injektion eller dropp. Viss cytostatika ges i tablettform. 

Är strålning samma som cytostatika?

Nej, strålning och cytostatika är två olika saker. Strålning innebär att du strålas på ett specifikt område på kroppen, precis där tumören sitter. Strålning går fort, det tar ofta bara några minuter vid varje tillfälle. En del strålas bara enstaka gånger och andra under en längre tid. Strålbehandling kan också kombineras med cytostatika eller annan medicinsk behandling. 

Vilka biverkningar ger strålning?

Vilka biverkningar en får beror på hur mycket strålning som ges och var på kroppen tumören sitter. Det är vanligt att en blir trött av strålning. Vissa får också besvär med att svälja, lös avföring och hudrodnad. Trötthet är den vanligaste biverkningen. En del drabbas också av illamående och aptitlöshet. Det är viktigt att vara noga med sin munhygien under behandlingen eftersom en kan få munhålebesvär. 

När blir en friskförklarad efter att ha haft cancer?

Sjukvården använder ofta begreppet färdigbehandlad framför frisk eller botad. Det brukar pratas om fem och tioårsperioder, då anses risken minska att återfå cancern. Men återfall kan tyvärr komma år eller månader efter det.

Var kan jag vända mig om jag har fler frågor?

Du kan alltid prata med din läkare eller annan vårdinstans i din närhet. Cancerfonden har en informations- och stödlinje som du kan ringa på telefonnummer: 020-59 59 59. Du kan också ringa till Cancerrådgivningen på KI på telefonnummer: 08-123 138 00.